Kaptenen har ordet!

Avstämning inför hemmapremiär!

Då var ännu en vinter förbi och man har (med nöd och näppe) överlevt en försäsong till. Frågan är hur många sådana man har kvar i kroppen? Oavsett så gör denna helgen värt det. Nu är vi äntligen framme vid årets premiärmatch! Även detta år har vi privilegiet att få spela hemma första matchen, denna gången är det Fjärdsjömåla AIF som står för motståndet.

Läget i laget då? Ja, vi har haft relativt låg träningsnärvaro under vintern pga olika anledningar, men min förhoppning är att vi kommer igen till våren nu! Detta blandat med en hel del skador gör att vi antagligen kommer ställa ett lag på planen som inte har gjort en träningsmatch tillsammans, vilket såklart är både spännande och skrämmande! Oavsett så har vi en väldigt stark trupp i år och vi borde tillhöra toppskiktet i serien när hösten är kommen. Det gäller dock att vi hjälps åt, att vi tränar ihop och att vi ger varandra lite extra varje träning och match. Min bild av Div 6 Östra Blekinge 2019 är att det antagligen kommer bli den fysiska kampen som avgör matcherna. Vi märkte det förra året mot ex Ramdala, som var tunga och hårda att möta, att vi inte riktigt kom in i matcherna enligt plan. Men men, nog om det förgångna!

Träningsmatcherna då? Vi har, i sedvanlig ordning, blandat och gett lite under träningsmatcherna. Men överlag har vi visat upp en otroligt stark moral och en härlig glöd vilket har gett oss en del positiva resultat! Senast kommer vi från en genomkörare där vi åkte upp till Belganet för att möta ett av femmans topptippade lag. Med oss hade vi, efter uppvärmning och ca 5 minuter av matchen, 0 tillgängliga avbytare. Detta till trots lyckades vi stänga alla ytor defensivt och vara lagom effektiva på våra anfall, vilket räckte gott och väl till en 0-2 seger! Det är just den kämparinstinkten vi tar med oss in till morgondagens premiär. Oavsett matchbild, oavsett faktorer vi inte själva kan påverka, så SKALL vi aldrig sluta kämpa, aldrig sluta springa. Det finns inget lag i serien som skall tycka att det är roligt att åka till Skogsvallen 2019. Där regerar vi. Imorgon kör vi igång igen. Hoppas vi syns där. #7

Underbara vintertid!

Säsongen 2018 var ett mynt med två sidor för laget. Vi började med höga ambitioner, hög träningsnärvaro och bra kvalitet under försäsongen. Vi snittade nog närmre 20-25 man per träning under årets första månader. Sedan kom träningsmatcherna och det började trappas av. Under träningsmatcherna hade vi svårt att få ihop konsekvens i laget som spelade, något som skulle visa sig bli signifikant för säsongen som helhet.

När vi väl avklarat premiären kändes det som om en del av allt folk som hade tränat på bra under vintern hade tröttnat/struntade i att komma och vi fick rotera laget i serien väldigt mycket. Blev även mycket dubbelspel i A- och B-lag för flertalet spelare. Trots detta hade vi en tillräckligt bra kvalitet i truppen för att vinna samtliga matcher, förutom mot de två topplagen Ramdala och Rödeby. Mot de motstånden räckte det inte med att gå på halvfart och det var till slut de poängen som blev avgörande för säsongens utfall. Fram till sista matchen på vårsäsongen kände vi dock att vi hade bra häng på toppen av tabellen och det var matchen borta mot Rödeby som blev till en form av ”sista ansträngning” innan vilan vilket skulle stärka vår position innan hösten. Vilken match det blev sen.. själv fick jag gå av planen efter 15-20 min pga skada, men vi tog ledningen med 0-1 och lyckades hålla ledningen genom hela matchens 90 minuter!

Tyvärr hade domaren andra planer för just den matchen och efter en tumultartad situation där deras anfallare hoppsparkade ner Ola i eget straffområde som blev till en hörna för Rödeby…resten kunde ni läsa i tidningen. Men ja, Linus gick upp på hörnan i 94’ minuten och nickade in bollen och räddade poäng för hemmalaget. I just det ögonblicket gick luften ur oss totalt. Vi återhämtade oss aldrig riktigt. Trots att vi var 100% mot samtliga lag nedanför oss i tabellen lyckades vi aldrig komma upp i nivå mot topplagen. Vi hamnade på en tredjeplats och fortsätter även i år i Div 6 Östra. Säsongens höjdpunkt måste jag nog sätta (förlust)matchen mot Ramdala hemma, en match där vi gång på gång får slå ur underläge med marginalerna mot oss hela matchen igenom. Slutresultatet blev 3-4 och tillochmed motståndarna skrattade åt situationen att de hade lyckats få med sig samtliga poäng när de varit så utspelade under större delen av matchen.

Vissa säsonger är helt enkelt sådana. Säsongens lågvattenmärke får bli (vinst)matchen borta mot Kallinge. Där har vi knappt med oss skorna som lag och trots tidigt ledningsmål så låter vi Kallinge komma in i matchen och faktiskt vara närmre vinst än vad vi är. Till slut går det dock vår väg, med de marginalerna vi haft emot oss tidigare matcher kanske? Det är lätt att vända och vrida på varje enskild situation som skapar det slutgiltiga resultatet, vilket i all ärlighet blev till en besvikelse för mig personligen. Vi skulle inte, vi borde inte ha hamnat på en tredjeplats förra året med den kapaciteten vi har i truppen. Men när man inte kommer och tränar, när man inte ger sitt yttersta så spelar det ingen roll hur duktig man själv eller sina medspelare är. Då spelar det ingen roll om man spelar i div 6 östra Blekinge eller Superettan. Det finns alltid någon i motståndarlaget som vill vinna, därför måste man vilja det ännu mer.

Försäsongen 2019 är i full gång och hittills måste jag säga att jag redan nu har en viss oro i kroppen. Det var inte längesedan vi som lag kom överens om att vi vill gå för att vinna serien detta året och i mina öron låter det som att man är villig att ge lite extra, villig att ta sig ut i kylan med resten av laget trots att man är lite osugen, lite trött, lite omotiverad. Med ett snitt på 10-12 man per träning kommer vi inte vinna någon serie, det lovar jag! Därför är det väldigt viktigt att var och en ser sig själva i spegeln och bestämmer sig för vad man vill. Jag vill vinna. Men det går inte själv. Jag behöver samtliga i laget och ledningen med mig. Något väldigt positivt jag vill och tänker lyfta är att samtliga som varit med på vinterträningarna hittills har gjort ett otroligt bra jobb, vi har kunnat ha hög nivå på övningarna, bra fart på spelet och framförallt så har alla varit med och kört slut på sig själva under löpningarna! För mig är vintersäsongen en hatkärlek, det finns få saker i stunden som verkar värre än löpningarna. Men när man gör det tillsammans och när vi hjälper varandra så skapar det sammanhållning och det är där vi börjar med laget som ska vinna! Ikväll är det träning igen och jag hoppas att vi går man ur huse och visar varandra vad vi är kapabla till. #7